Hvilke Roy Andersson-prosjekter har ikke blitt realisert?

Etter En kärlekshistoria påbegynte han flere filmprosjekter, fortalte Andersson til Nöjesguiden.

«(…) Det var så att jag drabbades av en framgångsdepression efter En kärlekshistoria. Jag var på gång med ett jättebra projekt men bolaget fick dålig ekonomi och kunde inte gå med på en så stor produktion, plus att jag själv alltså var på väg in i ett depressivt tillstånd. Jag tappade ork och motivation. Jag hade skrivit ett halvt manus ungefär, om några syskon som startar ett åkeri på landsbygden. Lite Steinbeckstil. Jag hade även en film på gång som hette Für Elise som handlade om någon som gick och tog pianolektioner.

Sedan har jag fortfarande en dokumentärfilmsidé om Europas historia, om första och andra världskriget. Utgångspunkten är Gedächtniskirche i Berlin, som var samlingsplatsen för världens turister och ungdomar innan muren föll. Det är en ruin av en kyrka som blev en symbol för freden, men i själva verket är det en symbol för kriget. Den byggdes i gotisk stil så sent som vid förra sekelskiftet med mosaik på alla väggar och en vördnad för överheten. Det är kyrkan som lakej åt makten. Jag är nästan besatt av Europas historia, reser jag någonstans blir det gärna Tyskland faktiskt. Mycket kring franska gränsen, allting som har med både första och andra världskrigets anfall mot Frankrike att göra. (…)» Les resten av intervjuet her.

Roy Andersson har lenge ønsket å filmatisere en av litteraturhistoriens store mesterverker, Reisen til nattens ende av Louis-Ferdinand Celine. Romanen kom ut første gang i 1932. Andersson har uttalt at det er den enste romanen han vil filmatisere.

Innspillingen av Roy Anderssons neste film Det blåser så vackert i träden/Utan titel skal etter planen starte til høsten.